Idag blev jag uppringd av en telefonförsäljare och fick lite ångestkänsla. Jag har nämligen själv jobbat som just telefonförsäljare för länge sedan och jag vantrivdes verkligen. Jag hatade den där känslan av att försöka prångla på folk saker. För mig har sälja varit synonymt med något fult, nästan att försöka lura människor. Men med tiden, framförallt sedan jag blev egenföretagare, har jag insett att sälja i sig inte alls är fult. Det är bara ett sätt att dra in de pengar man behöver varje månad. Visst finns det säljare som luras, men det är ju inte det säljande handlar om.

Sälja egentligen handlar om att berätta om mig själv, vad jag gör och vad jag kan erbjuda andra. Jag själv vet ju redan hur roligt, kreativt, vackert och givande mitt arbete är och att det är värdefullt även för andra. Men om jag inte berättar om det får ju ingen annan veta det.

Jag är evigt tacksam över att jag fick och tog hjälp tidigt när jag startade min fotoverksamhet. Hjälp i form av kurser och mentorskap hos andra fotografer. De har lärt mig att att värdesätta mig själv i min yrkesroll. Att jag från början var trygg i mitt eget värde är en stor bidragande faktor till att jag lyckats bygga upp en fungerande verksamhet.

Det lärde mig också att för att komma dit jag vill så måste jag investera i utbildning från andra som redan gjort resan. Jag är ju smålänning och att hålla hårt i pengarna ligger i mina gener, så jag har under åren upprepade gånger fått sparka mig själv i baken för att sluta snåla och istället investera i sådant jag vill och bör göra.

Numera vidareutbildar jag mig ständigt som fotograf, fotolärare och företagare. Jag behöver och vill utvecklas inom alla dessa områden för att jag ska kunna arbeta och leva så som jag vill. Det handlar om att få arbeta och leva på ett sätt som jag älskar och att kunna dela med mig av det och förmedla det till andra. I värdefulla minnen i form av fotografier eller genom utbildning där jag kan hjälpa andra att utvecklas och hitta sin väg.

Jag är ambitiös, kreativ och positiv men jag är också orolig och kan hamna i negativa tankespiraler i min eget huvud. Jag har lätt för att oroa mig. För allt. Jag är ingen risktagare och jag måste ständigt pusha mig själv för att våga. För trots att jag är en lite ängslig själ har jag hela mitt liv gjort saker jag är rädd för.

Jag är hästtjej, men inte den orädda typen. Som tonåring var jag så nervös inför varje hopplektion att jag mådde illa. Ändå fortsatte jag med mina ridlektioner år efter år.

Numera har jag egna hästar, men jag är fortfarande rädd många gånger. Men jag fortsätter. För det är värt det – belöningen är så mycket större än rädslan. Att galoppera fram på en mjuk skogsväg är en sådan upplevelse!

Samma sak i mitt företagande. Jag måste våga satsa. Våga investera i mig och min verksamhet. Mod är att våga göra det man är rädd för. Och det betalar sig, varje gång. När jag tagit mod till mig och lagt mina surt förvärvade slantar på utbildningar, mentorlektioner, föreläsningar och andra investeringar i mig och mitt yrke har det alltid lönat sig i slutändan. Det har alltid gjort att jag utvecklats, vuxit, hittat nya vägar, nya samarbeten, blivit bättre, fått större inkomst och framförallt fått ett ännu roligare arbete och liv.

Så om du, precis som jag, driver en egen verksamhet vill jag peppa dig till att våga.

• Våga berätta för andra om vem du är, vad du gör och vad du vill
• Våga satsa på dig och dina drömmar (Jag vet att det låter klyschigt, men du måste våga satsa på dig för att andra ska göra det).

Vill du växa mot ditt mål, din dröm så ska du definitivt följa med på min och Martina Wärenfeldts Dröm Workshop i maj. Den handlar om allt jag skrivit om ovan. Två fotografers dröm om att samla andra fotografer, inspirera, utbilda, skapa glädje och gemenskap, plocka fram det bästa hos andra. Och ha skitkul på vägen.

Våga investera i dig själv. Våga omfamna alla klyschor och satsa på din dröm.

Du anmäler dig HÄR.

… oj, hon avslutar texten med att sälja tänker du. Exakt. Jag berättar om mig, mitt yrke, vad jag gör. Den här Dröm workshopen är en del av allt fantastiskt roligt jag gör. Det bara måste jag dela med mig av, för att kunna fortsätta göra det. Är du med mig? Visst vågar vi? Berätta din historia – lev din dröm. Hur jäkla klyschigt du vill 😉

Kramar /Maria